Om verktyget

Det här verktyget är till för dig som i ditt yrke har möjlighet att utmana stereotypa föreställningar och normer kring tjejers och killars karriärval. Du kan vara pedagog, studie- och yrkesvägledare, rektor, verksamhetschef eller handledare för studerande/elever i en verksamhet eller ett företag.

Verktyget beskriver en ung människa resa mot en mer jämställd och jämlik bransch och de viktiga mötesplatser som finns mellan Hadi och den vuxna professionella.
Vi vill visa den betydelsefulla roll du som pedagog, studie- och yrkesvägledare, handledare, rektor, verksamhetschef kan spela i en ung människas val av studier och yrke. Verktyget ger möjligheter att utforska och förstå var och hur ojämställdhet och ojämlikhet skapas och upprätthålls. Det kan hjälpa dig att bli medveten om vad du kan göra för att förändra och utmana stereotypa föreställningar och normer kring karriärval.

Verktyget är utvecklat med finansiering från Tillväxtverket inom ramen för Region Kronobergs satsning Jämställd regional tillväxt i samarbete med Teknikcollege och Vård och omsorgscollege i Kronobergs län.

Varför är detta viktigt?

Jämställdhet – förutsättning för en attraktiv bransch

För att möta framtidens kompetensförsörjning är jämställdhet en viktig förutsättning. Branscher med en jämnare könsfördelning har större möjligheter att rekrytera från en bredare pool av arbetskraft och har bättre anseende och rykte. De anses också vara mer attraktiva arbetsmiljöer för både män och kvinnor (Hedborg et.al, 2014). Jämställda arbetsmiljöer har bättre innovations- och marknadsmöjligheter då de får input från en bredare mångfald av kompetenser (Tillväxtverkets rapport Att välja jämställdhet från 2011).

Våra branscher är genuskodade

Det innebär att branscherna förstås som antingen manliga eller kvinnliga. Teknikbranschen är ett exempel på en manligt kodad bransch och vård- och omsorgsbranschen är exempel på en kvinnligt kodad bransch. Det är viktigt att uppmärksamma genuskodningen för att öppna upp branscher och verksamheter och göra dem attraktiva för fler personer att arbeta i, oavsett kön. Till exempel kan en rikta insatser mot killar för att uppmuntra dem att söka sig till vårdyrket och tjejer till teknikyrket.

Jämställdhet och könsmönster

Forskningen ringar in tre grundläggande könsmönster i många organisationer och samhällen: stereotyper, segregering och normer.

Stereotyper: Innebär förutbestämda föreställningar om människors egenskaper, intressen, kompetenser med mera utifrån deras könstillhörighet. Dessa föreställningar påverkar människors vilja att söka sig till eller välja bort vissa utbildningar, yrken och sammanhang. Föreställningarna påverkar även omgivningens reaktioner på människors livsval inom till exempel utbildning och arbetsliv. Unga män söker sig exempelvis sällan till omsorgsrelaterade utbildningar och yrken. Om och när de gör det, kan de få oönskat mycket uppmärksamhet. Stereotypa föreställningar kan påverka den upplevda attraktiviteten hos olika arbetsplatser och utbildningsprogram.

Segregering: Innebär att kvinnor och män är åtskilda. Inom utbildning och arbetsliv är kvinnor och män ofta verksamma inom olika branscher, sektorer, yrken och befattningar. Sverige har både en horisontellt och vertikalt segregerad arbetsmarknad. Den horisontella segregeringen innebär att män och kvinnor i stor utsträckning arbetar i olika branscher. Kvinnor som grupp är överrepresenterade inom till exempel vård- och omsorgsbranschen och besöksnäringen medan män dominerar i bygg-, teknik- och IT-branscher.  Den vertikala segregeringen innebär att män oftare än kvinnor finns på höga positioner som till exempel chef eller arbetsledare. Den här segregeringen anses försvåra kompetensförsörjningen och begränsa människors valfrihet.

Normer: Innebär att män och vissa sorters maskulinitet ofta utgör en måttstock. Mansdominerade yrken, branscher och föreställt maskulina egenskaper värderas exempelvis ofta högre än kvinnodominerade yrken, branscher och föreställt feminina egenskaper.

Kön spelar roll men inte enbart – intersektionalitet

Med ett intersektionellt perspektiv beaktas fler faktorer än kön, exempelvis övriga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Faktorer som kön, klass, ålder, etnicitet och funktionsförmåga kan samverka och påverka individens makt att forma sitt eget liv. Ett exempel på en fråga där vi kan ha ett intersektionellt perspektiv är pojkars sämre resultat i skolan i jämförelse med flickor. I en intersektionell analys ser vi att pojkar med medelklassbakgrund klarar sig bättre än flickor med arbetarklassbakgrund. Elevernas studieresultat påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och även av etnicitet.